Ben, bål och rek

Att ha en stark bål gynnar ens löpteknik. Att vara stark i ben, rumpa och höft är skadeförebyggande samt att det också är bra för att kunna hålla en bra löpteknik. Igår körde jag ett pass för bål och ben här hemma medan Lilleman sov.

Tre övningar för benen:
– Utfall med kettlebell
– Front squat med kettlebell
– Höftlyft med skuldrorna på en pilatesboll. (Jag upplever att den tar lite mer på just rumpan än vanliga höftlyft)IMG_0038IMG_0039Fyra övningar för bålen:
– Armhävning med pik (sjukt jobbig)
– Stålmannen på boll
– Russian Twist
– Bensänkningar

Jag körde övningarna i en cirkel och fem varv blev det, sedan vaknade Lilleman.

På eftermiddagen drog jag och Grannen till Frösön och Östberget för att springa banan till vårt lopp en sista gång innan vintern drar igång på allvar. Det var den långa banan som skulle mätas en gång till så det blev 8 km terränglöpning igår också. Som tur var hade vi pannlampa med oss då det hann bli riktigt mörkt ute innan vi var klara. Torsdagen blev en bra träningsdag helt enkelt:)2013-11-28 15.01.53

2014 års jobb och äventyr

Nu börjar bitarna inför 2014 hamna på plats. Jag börjar jobba på mitt ordinarie jobb den 2 jan. Jag har då varit föräldraledig ett helt år, otroligt vad tiden går fort. Mycket har hänt sedan dess, inte bara att vi har fått barn utan jag har ju även startat eget företag. Jag kommer att gå ned lite i tid på mitt vanliga jobb för att ha tid till företaget, företaget plus mitt vanliga jobb ska inte bli mer än 100%.

Jag har skissat på mina företagsplaner för våren för 2014 och bollat en del med gymmet. Jag har saker som jag vill köra tillsammans med gymmet och saker som jag vill köra i even regi. Det är det bästa med att vara egen, man gör som man vill:) Maken gav mig tipset på att jag bör fundera på var jag vill vara med företaget om ett år, en vision helt enkelt. Jag har tankarna i huvudet men kanske bör få ner dem på papper…. Jag trivs ju på mitt vanliga jobb så jag behöver inte känna någon stress över att stå helt på egna ben på lång tid framöver, om det ens är det jag vill…. Tåls att fundera på men nu tar jag ett steg i taget. Nu känns det iallafall som jag börjar få bra koll på våren:)

Tränings- och tävlingsmässigt så har jag också landat in. Tävlingar som är spikade är Göteborgsvarvet (21 km) 17 maj, Haglöfs Åre extreme challenge i slutet av juni och Öppet fjäll (43 km) i början av augusti. Till det kommer nog Spring en mil, vinn en bil och en del andra lokala lopp. Om det blir en ny upplaga av Jämtlandstriangeln unplugged (47 km i slutet av juli) så avser jag vara med där samt att jag är sugen på antingen Killian Classic (Frankrike) eller Ultra trail Lago d’Orta (Italien). Två trail/bergslopp med distanser ända upp till 80 km (tror det är det längsta i alla fall). I år har TNT ordnat resor till båda loppen. Nästa kommer de i alla fall att anordna till Killian Classic. Den går i början av juli vilket inte passar så bra eftersom det blir helgen efter Åre extreme så det kanske lutar åt den andra tävlingen som är i Italien i oktober. Vi får se om Team Nordic Trail arrangerar någon tripp dit, då kanske jag hakar på:) Jag skulle även vilja spendera några dagar i löparskor i de svenska fjällen så kalendern blir snabbt full:)

Jag hade ränkt att testa på triathlon nästa år men det är bara att inse att det får vänta, 2014 blir långlöpningens år:) och en multisporttävling tillsammans med maken. Så det är bara att bygga uthållighet nu under vintern. Milen under 45 då? Jag det passar egentligen inte in, det är inte mitt huvudmål för 2014 men man vet ju aldrig…. Huvudmålet 2014 blir att genomföra tävlingar som jag inte gjort innan samt utmana mig själv mot längre distanser. Jag har aldrig sprungit längre än ett marathon.

I övrigt så har ju jag och Grannen ett spännande projekt på gång, boka in 31 maj i kalendern för då behöver vi er! Mer info kommer på torsdag….bildladängen

Vilken skillnad

Häromdagen kom min nya pannlampa, Silva X-trail, med posten. Efter 9 timmars sömn (dock upp en sväng vid 04:28:) så mådde jag så mycket bättre i min förkylning att jag inte kunde hålla mig längre. Jag ville testa pannampan:) När maken kom hem från jobbet bytte jag om och drog iväg, då hade det hunnit bli mörkt. Med en lånad hund som sällskap så drog jag iväg på blåvita banan på Östersunds skidstadio. Banan är en stig i skogen och mycket kuperad, dock endast 4,5 km så jag tänkte att det var en lagom distans. Jag skulle ju dessutom endast smygspringa lite:)

Jag och Jack (den lånade hunden) drog iväg in i skogen längs den reflexmärkta banan, ja nästan hela har reflexer iallafall. Jag märke direkt skillnaden mot min tidigare pannlampa, den här lyste så mycket starkare och så mycket längre. Jag fick kämpa med att våga lyfta blicken då jag är van att behöva titta direkt framför mig med min tidigare lampa.image Tydligen så ska man titta på lumeneantalet ( hur starkt lampan lser) hur långt lampan lyser samt bredden på ljuskäglan när man väljer pannlampa. Ja just, vikten kan ju vara bra att kolla också. Jag valde en som lämpar sig för löpning, cykling och skidåkning.image

Det blev ett pass på 32 min och väldigt lugn, kuperad och skön löpning. Förkylningen kändes inte av det minsta och lampan fick mer än godkänt. Sedan bar det av hem till maken som förberett middag:)image På skidstadion finns det skidspår nu, kanske måste åka en sväng snart:)

Med livet som insats

Igår körde jag dubbelpass, dvs två träningspass på samma dag. Det var inte igår som det hände! Jag är av den sorten som i grunden tycker att det räcker med ett pass om dagen men när tillfället gavs igår kväll så passade jag på. Maken kom hem från jobbet i bra tid, vi hann laga mat och prata lite innan jag drog iväg. Team Nordic trail Östersund kör pass på onsdagar och hittills har jag bara varit med då jag har varit instruktör, därför var det extra skoj att komma dit som deltagare.

På vägen det slog det mig att det var riktigt länge sedan som jag var deltagare på ett löppass, jag kan faktiskt inte minnas när det var sist. Jag lämnade både GPS-klocka och pulsband hemma, jag tänkte att nu ska jag bara köra på utefter känsla. Jag visste att det vankades korta intervaller så jag ville bara fokusera på att springa:)

Jag valde gruppen medel/tuff, med viss vånda, men jag tänkte att det är bara att bita i det sura äpplet, här ska springas! Peter ledde gruppen och efter en stunds uppvärmning var det dags att köra igång intervallerna. Vi skulle springa längs en slinga i skogen och det var mörkt ute. Min pannlampa är inte av den bästa sorten och det visade sig verkligen under det här passet. Jag sprang med livet som insats och min enda chans att se något var att ligga i rygg på någon med bra pannlampa. Det spelade ingen roll att jag blev trött, det var bara att springa! På så sätt blev det ju ett bra pass:)

Vi skulle springa fyra block med intervaller men vi fick även ett bonusblock efteråt och några springtar. Såhär såg intervallerna ut:
– 4×40 sekunder med 20 sekunders vila och sedan 2 min serievila, detta gjorde vi två gånger.
– 4×40 sekunder med 20 sekunders vila och 2 min serievila, även detta två gånger

Bonusblocket bestod av 4×20 sekunder med 10 sekunders vila och sedan avslutade vi med 8 st korta sprintar innan det var nedjogg och några grymma styrkeövningar. Ett bra och jobbigt pass, det kändes i kroppen igår kväll!

Nu har jag precis beställt en ny pannlampa, en Silva X-trail. Det blir aldrig mer löpning i mörkret med livet som insats:)7318860184031_silva_001_jpg_439x356_crop-smart_upscale_q85