Det kan inte alltid kännas bra

Gårdagens träning fick vänta på sig ända till kvällskvisten då vi hamnade på sjukhuset med en haltande Lilleman hela dagen. Passet var planerat till löpning med efterföljande rehabträning på gymmet. Jag kände mig peppad då jag gav mig av och jag hade längtat efter att få springa. Vilket antiklimax det blev. Benen kändes tunga från start men jag tänkte att de nog skulle komma igång efter en stund. Så blev inte fallet. Hela löppasset var tungt och segt. Benen vägde bly, jag orkade knappt lyfta på fötterna och någon hög knäföring var det då rakt inte tal om. Luften kändes kvav och syrefattig. Allt kändes tungt och det kändes som att detta var första löppasset på hela året. Det blev helt enkelt ett pass att endast genomföra, vilket jag också gjorde.

Direkt efter löpningen klev jag in på gymmet för att köra fyra rehabövningar för knät. Även här kände jag mig energilös och matt. Dagens pass blev helt enkelt ”ett bock i rutan pass, dvs ett pass som genomfördes men inget mer. Dessa pass måste också genomföras, det kan inte alltid kännas bra så det gäller att kunna motivera sig att köra dessa pass också. Bara att bita ihop och köra på alltså, det går lättare nästa gång!20140805_114850

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *