Cykelvasan 45 km 2015

Igår var det dags för mig att cykla mitt första rena mountainbikelopp, Cykelvasan 45 km. I våras fick jag en förfrågan via min mans jobb, Frys-och kylservice, om jag ville vara med och cykla Cykelvasan 45 km. Det var fjärde året som företaget skulle cykla och jag valde att hänga på. Vi anlände till Rättvik torsdag kväll för gemensam middag och en hotellnatt tillsammans med makens jobb. På fredagen var det dags för loppet.

Jag ska villigt erkänna att jag inte tränade särskilt mycket cykling inför loppet, totalt 4 träningspass under 2015 tror jag. Jag var lite nonchalant och tänkte att 45 km på cykel borde väl inte vara så svårt. Jag hade även hört att loppet var ganska lättcyklat och platt (vilket jag senare upplevde inte stämmer). Jag fick verkligen äta upp allt detta. Jag och min man hade bestämt oss för att cykla tillsammans hela vägen, jag visste att det skulle innebära att han fick cykla i mitt tempo då han är en bättre mountainbikecyklist än vad jag är men jag tänkte att det var hans val. 20150814_10541420150814_111931

Vi startade i startgrupp tre och jag kände redan från start att pulsen stack iväg och blev oerhört hög. Jag vet att jag är ganska segstartad så jag tänkte att det ger väl med sig. Det gjorde det inte. Det visade sig att hela loppet blev en enda stor kamp mot trötta ben och ofta hög puls. Jag insåg efter ca 1 mil att loppet skulle ta längre tid än vad jag trott. Jag försökte dock fokusera på att tänka framåt och att jag hade hört att de sista två milen skulle vara mycket utför och i mål skulle jag ju bara. Att bryta var inte ett alternativ. 20150814_11370220150814_11320620150814_114824

Efter 2,5 mil var jag helt slut i benen och bara längtade efter de lättare två sista milen. Det visade sig dock bli en kamp hela vägen in i mål. Vid vissa partier då det gick utför kändes benen bättre ett tag men så fort det blev det minsta uppför så kom de trötta benen tillbaka igen. Sista milen gick på ren vilja, de sista 7 km tänkte jag att det bara var att köra på det sista som jag hade kvar i benen. När det var 3 km kvar hade jag bara målet i sikte, i den sista lilla lilla uppförsbacken innan upploppet skrek jag av trötthet och på själva upploppet orkade jag inte ens öka farten.

Vi kom i mål på en tid strax över 2:15 och när jag passerade mållinjen så kom tårarna. Om det var av trötthet eller av graviditetshormoner kan jag inte svara på men det var så skönt att komma i mål och jag var så trött. Det visade sig att loppet som jag inte trodde att jag skulle behöva träna så mycket inför blev nog det jobbigaste som jag upplevt i tävlingssammanhang. Att det blev så jobbigt beror nog på två saker, att jag är gravid i snart femte månaden och således inte i min bästa form plus att jag nu ska syresätta två personer men även på att det är så tydligt att man blir bra på det man tränar. Jag har inga cykelben för tillfället, därav att jag fick mjölksyra så lätt. Att jag konstant blev omkörd av andra längs vägen påverkade nog också mitt psyke en del då jag är en tävlingsmänniska.

Det som är lite irriterande är att idag, dagen efter, så känner jag inte ens av att det var en sådan urladdning igår. Nåja nu är det gjort och jag är en erfarenhet rikare. Nu är det färdigtävlat för det här året och den här graviditeten:)20150814_14362620150814_143556 Jag tackar Tesab och Kyl- och frysservice för startplatsen och för de sponsrade kläderna. jag hoppas på att få revansch ett annat år:)

En reaktion på “Cykelvasan 45 km 2015

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *