Om det är viktigt för dig, gör det varje dag

När jag var på Workout Åre i år lyssnade jag på en föreläsning med Erik Börjesson. Han pratade bland annat om vikten av att hålla sig skadefri för att ständigt kunna utvecklas och bli bättre. Han sa något under föreläsningen som jag tycker var väldigt bra. ”Om det är viktigt för dig gör det varje dag”. Det har fastnat i mitt huvud och det tänket har jag nu när jag prioriterar mina svaga länkar.

Mina svaga länkar just nu är fortfarande bålstabiliteten efter graviditeten. Den behöver jag jobba mer med. En annan svag länk är min höft/säte. Både vad det gäller funktion, rörlighet och styrka. Jag är svagare och stelare i vänster skinka än i den högra. Jag försöker också fokusera på de övningar som jag fick av min PT efter första träffen och som jag skulle göra varje dag första veckan. Övningar för att jobba upp rörlighet/funktion i fotled och höftled.

Dessa saker är viktiga för mig. Bålstabiliteten för att jag vill ha en stark bål när jag springer. Fokuset på höft/säte är viktigt för jag tror att dessa hänger ihop med mitt ibland krånglande högerknä.

Med andra ord så satsar jag på att göra något för att stärka min bål varje dag. Jag satsar på att göra något för höft/säte varje dag, det kan vara rörlighetsövningar, foamroller eller styrke/kontaktövningar för sätet.

Målet är att göra något varje dag:) Något litet och enkelt, antingen i kombination med min träning eller bara hemma under någon minut på morgonen eller kvällen. Har du något som är viktigt för dig?
20150802_111849 Bild från förra sommaren då jag var gravid:)

Friluftsfys

Vintern är den perfekta årstiden för att förena nytta med nöje och familjehäng med träning i något som jag kallar för friluftsfys. Det är något som min familj verkligen har ägnat oss åt under julledigheten. Med friluftsfys menar jag när man är ute i naturen och gör saker tillsammans med familjen samtidigt som man är fysiks aktiv och gör något som man själv älskar. Det finns så många bonuseffekter med det. Frisk luft, träning/gratis motion plus att man lär sina barn att göra aktiviteter utomhus samt att även de får röra på sig. Barnen får växa upp i en fysisk aktiv miljö och det tror jag är bra att få med sig i livet. Jag tänker på saker såsom skidåkning/turskidåkning, skridskoåkning och utförsåkning. När vi är ute så åker Lilleman bitvis själv och bitvis är han med oss i chariotvagnen (bästa investeringen någonsin). Att komma in i värmen efter att ha varit ute på någon av dessa aktiviteter, att sätta sig ned och fika tillsammans och känna att dagens fysiska aktivitet är genomförd ger en skön känsla i kroppen och lugn och ro till själen:)

Friluftsfys ger inte samma träningseffekt som ett tungt styrkepass eller ett intensivt konditionspass men det ger så mycket annat istället, bland annat kvalitetstid med familjen. Som vanligt är det ju syftet med passet som styr och syftet med mina ”friluftsfyspass” är inte att öka i styrka eller kondition utan det är njutpass för kroppen och knoppen.

Den senaste veckan har vi varit i vår fjällstuga i Storhogna och där har vi varvat längdskidåkning och slalom. I lördags kom vi tillbaka till stan så igår blev det en magisk skidskotur på Storsjöns is. Jag kan inte annat än älska Jämtland och allt friluftsliv det bjuder på samt vara tacksam att kroppen fortfarande hänger med trots ca 2,5 kvar av graviditeten. Här följer en bildbomb från den senaste veckans friluftsfys:) 20151231_12175220151231_14073920151231_12175720151230_12134220160101_12144120160103_13111920160103_130949

Skidpremiär

Vi har varit i vår fjällstuga i Storhogna i helgen. Efter en väldigt intensiv vecka då både maken och jag jobbat mycket och om vartannat så var det perfekt med en familjehelg i stugan. Vi åkte dit relativt sent i fredags kväll då vi först var på Jamtli julmarknad men det är ändå skönt att vara på plats när man vaknar på lördag morgon. För första gången i år så var längdskidorna med, ja för min del var det turskidorna. Igår lördag blåste det så mycket att det inte var lönt att ge sig ut men idag var det minusgrader och soligt ute så direkt efter frukost gav vi oss av. För oss alla var det skidpremiär för säsongen, även Lilleman var med och åkte. Han åkte så långt han ville vilket var ca 500 meter och innan vi stannande och fikade lite. Sedan fick han hoppa i vår älskade Chariotvagn så att föräldrarna fick åka lite.

Maken skejtade iväg och jag turade på med vagnen. För maken blev det ca 10 km och för min del 5,5 km. Spåren var inte av bästa kvalité men det fungerade. De första kilometerna går uppför och sedan är det lite platt innan det bär av utför. Att välja turskidorna som är vallningsfria var ett bra val av mig i mitt rådande tillstånd med ca 6,5 vecks kvar till beräknad förlossning. Bitvis var pulsen hög men jag hade inte bråttom utan tog det i min egen takt. Känslan av att komma ut i fint väder och svettas var obeskrivlig:) Jag mår verkligen som bäst då jag rör på mig nuförtiden. Då tänker jag inte på att magen är i vägen eller att jag är stel i ryggen utan då bara är jag i ögonblicket och njuter:)

Det blev med andra ord ett bra träningspass för min del och en härlig längdpremiär:) I övrigt så har vi myst på i stugan med brasa, Vinterstudion, legobygge och julskinka. Ja, ett träningspass med kroppen som belastning i lördagskväll blev det också. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, det här med att köpa fjällstuga kanske har varit vårt bästa beslut någonsin:)20151206_10233720151206_10491820151206_12185620151206_151243

Puls, flås och endorfiner

I lördags var jag och min kompis Elin i Ladängen slalombacke för att köra backintervaller. Jag hade kläckt idén dagen innan. På lördag morgon var jag inte särskilt pepp men när Elin skrev till mig att hon var på väg dit kunde jag ju inte bara sitta hemma. Jag hoppade i träningskläderna och kastade mig i bilen. Väl på plats blev det en kortare uppvärmning innan jag tog mig an backen. Elin hade då redan kört en intervall. Elin hade sin son på ryggen i bärstol och jag körde på med stavar, det gjorde att vi gick i ungefär samma takt. Det var flåsigt och jag fick rejäl puls men ack så roligt det var. Det var så skönt att få slita lite och verkligen känna tröttheten i benen.

Totalt 5 vändor blev det för min del och 6 för Elin. Totalt blev det ca 50 min stavgång och efteråt flödade endorfinerna:) Älskade saknade endorfinpåslag! Jag insåg hur mycket jag saknat att springa och känna det endorfinpåslag som jag får av löpning. Det här blev ett bra alternativ och något jag måste göra till en vana nu när jag inte kan springa:) Jag är verkligen beroende av min dos endorfiner och det blir inte riktigt samma sak i gymmet tycker jag.

Dagen efter hade jag träningsvärk i både rumpa och vader och var härligt trött i benen. Inga andra krämpor trots att jag nu är gravid i början av månad 7. Vilken underbar känsla!
20151031_104738 20151031_104706 20151031_104225

Racerpremiär

Igår skulle vi och vårt besök åka och besöka mina svärföräldrar i Hara och sedan gå och fika på Hara bryggcafé. Det är lite över 2,5 mil från vårt hus till Hara. Jag tänkte att det var ett perfekt tillfälle att ta ett cykelpass och jag var sugen på att lufta min racercykel för första gången på ca 2 år. Jag borde egentligen ha cyklat mountainbike med tanke på cykelvasan men jag ville verkligen köra racer:)

Klockan var kring 9:30 när jag gav mig av och jag cyklade genom ett öde Östersund. Storsjöyran var över för den här gången och jag förbluffades över hur rent det var på alla gator och torg så tidigt dagen efter en stor festival. Jag cyklade över Vallsundsbron och njöt av fjällutsikten och tänkte på hur unikt det är att bo i en stad där man har både vatten fjäll nära. 20150722_16553220150802_09394920150802_09395220150802_094009

Efter ca 16 km var jag tvungen att stanna för att besöka buskarna innan jag kunde cykla sista milen ut till Hara. Jag cyklade på i en ganska skön takt, trots det kändes det i benen att jag tränat tre dagar i rad nu. Cykling på det här sättet tycker jag känns lite häftigt, man susar fort fram på vägen medan benen inte rör sig så snabbt på cykeln och pulsen känns stabil. Detta var ju inget tempopass utan någon kortare form av distanspass. Efter ca 70 min inkl foto- och kisspaus var jag framme. Jag tycker att detta är ett perfekt sätt att få in träningen i vardagen. Transportträna, att passa på att träna när man ändå ska någonstans. Anna, en av våra besökare hoppade av bilen en bit innan Hara och sprang sista biten. Som sagt, ett perfekt sätt att smyga in träningen i vardagen. 20150802_101006 20150802_104628

Lufta racern

Igår kväll tog jag fram min gamla racercykel. Jag har inte använt den sedan Vätternrundan 2009 då jag kraschade 4 mil innan mål. Jag fick den lagad vid en vätskestation så jag kunde cykla i mål. Förra året lämnade jag in cykeln på service, det var en del som var trasigt så det gick på några tusenlappar. Jag behövde bland annat två nya hjul då båda hjulen var skeva efter kraschen. Jag cyklade dock inte en enda gång förra året, jag lånade ut cykeln till en tjej som cyklade Jämthjulingen förra året. Annars har det stått still sedan 2009. Igår var det dock så fint väder ute samt att jag tänkte att det skulle vara skonsamt för knät med lite cykling på racerhoj. Cykling är ju bra alternativ träning till löpning. Klockan 20:30 gav mig ut för en timmes cykling. Snacka om att Östersund var vackert igår. Det blev en fin tur, bland annat till Ås.Jag cyklade ganska lugnt och tog det hela som ett rent njutpass. Ett sånt pass som bara njuter av. Nu är cykeln avrostad och det kommer att bli fler pass i sommar, det lovar jag:)2014-06-08 19.59.122014-06-08 19.59.592014-06-08 19.59.372014-06-08 20.16.09