17 blev 10 och 10 blev 17…

Vi har haft besök av min bror med familj under helgen, de kom i lördags och åkte i morse. Det var trevligt att de kom hit, det var några år sedan sist om jag räknar bort när jag och maken gifte oss på fjället i Storhogna 2011. Helgen har spenderats med en rad barnaktiviteter då de har en son på 2 år. Full fart med andra ord. Jag har upplevt en hel del saker som jag inte gjort förut. T ex besökt Djungelhuset i Östersund samt barnhörnan på Storsjöbadet. Inte helt fel då vi har en liten själva nu:)

I lördags var det träningsvila inför det planerade 17 km passet som skulle gå av stapeln på söndagen. Dock var natten mellan lördag och söndag allt annat än lugn, var upp med Lilleman flera gånger i timmen vilket innebar sömnbrist på söndagen. Det i kombination med tidsbrist och inte det bästa energiläget gjorde att jag bytte plats på söndagens 17 km och tisdagens 10 km. Maken hänge på och det blev en grym runda, pigga ben och lätt andning. Ca 54 min tog det och då hade jag hand om vagnen de första 2 km. Inget maxpass på något sätt även om vi ökade farten mot slutet. Det kändes otroligt bra, en härlig känsla. Även om jag bara har kört två intervallpass så känner jag att det har gett effekt, benen känns snabbare och lättare!

Måndagen blev således vila inför det stundande långpasset. Jag hade planerat in ett 10 km test med en klient på tisdagen så planen var att fortsätta springa efter det. 17 km med vagn var alltså planen och jag måste erkänna att jag var lite nervös för hur det skulle gå. Jag och klienten joggade 2 km som uppvärmning och sedan startade vi ”milen”. 5 km på en flack bana och sedan vända och springa samma väg tillbaka. Vinden blåste som vanligt i Östersund och de första 5 km var således i motvind. Min klient jobbade på bra och vid vändningen hade vi tiden på vår sida. Vägen tillbaka var som en dans på rosor och tiden vi hade tillgodo bara ökade för varje kilometer. Målet klarades med råge, bra jobbat klienten:) Vi joggade lite grann som nedvarvning och sedan fortsatte jag 3 km till för att få ihop mina 17 km. Vet ni vad, det kändes riktigt bra. Inte alls så jobbigt som jag förväntat mig. Någonting har hänt, jag har tagit ett stort steg i rätt riktning känner jag:) Bra jobbat Maria!

Livet känns bara bra just nu, det trillar in förfrågningar till företaget, träningen går bra, det går bra med Lilleman, jag och maken drömmer om hus, snart åker jag med goda vänner till Kosovo, ja livet är på min sida just nu helt enkelt:)

Förra veckans träning summerar jag med, 3 löppass. Ett lätt distans på 7 km, ett intervallpass (backintervaller) och ett lätt distanspass på 10 km. Ett MRL-pass och ett eget styrkepass på gymmet. Grymt ju!

Den här veckan planerar jag ett intervallpass och ett sista långpass på 20 km innan Prishtina halfmarathon. Tanken är också att jag ska ta mig iväg på ett GRIT-pass, Les Mills senaste koncept, vilket får bli ett av veckans styrkepass. Det andra styrkepasset får bli lite styrka med kroppen som belastning efter intervallpasset.

Nu är det dags för kvällsfika, är grymt hungrig efter dagens löpning. Det spelar ingen roll hur mycket jag äter!
20130430_125734

En reaktion på “17 blev 10 och 10 blev 17…

  1. Grymt jobbat med din egen löpning och träning, Maria.
    Jag tycker om att du liknar delar av mitt test som en dans på rosor, det ska jag komma ihåg när löpningen känns tung. Stort tack för idag 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *